Jag gillar

Måste helt enkelt dela med mig av denna låt. Denna låt som jag visst hade glömt bort eftersom jag inte hört den på ett tag. Häromdagen hörde jag den på radion och fick rysningar:




"little child
dry your crying eyes
how can I explain
the fear you feel inside
cause you were born
into this evil world
where man is killing man
but no one knows just why
what have we become
just look what we have done
all that we destroyed
you must build again

when the children cry
let them know we tried
cause when the children sing
then the new world begins

little child
you must show the way
to a better day
for all the young
cause you were born
for all the world to see
that we all can live
with love and peace
no more presidents
and all the wars will end
one united world
under god

when the children cry
let them know we tried
cause when the children sing
then the new world begins

what "have we" become
just look what we have done
all that we destroyed
you must build again
no more presidents
and all the wars will end
one united world
under god

when the children cry
let them know we tried
when the children fight
let them know it ain't right
when the children pray
let them know the way
cause when the children sing
then the new world begins"

Shopping och jogg

Det rullar på som det ska nu, det går bra nu...

Ibland behöver en mamma få lite egentid med sin stora son. Hänga, umgås och ha lite kul!
Ibland (läs: ganska ofta) behöver stora sonen nya skor och kläder och sånt. Så då tänkte påhittiga mamma slå två flugor i en smäll. Två överraskningar i ett liksom.

Vi satte oss i bilen för att dra iväg till stora shoppingcentrum. I färjekön satt vi stillsamt och väntade





På plats i centrumet satte vi sprätt på en massa stålars. Men nu har han det han behöver och nu har till och med lillplutt riktigt schyssta utekläder.

Det är himla kul att shoppa, men icke för plånboken, det kan jag lova...

Väl hemma var planen att fortsätta att "hänga" med Marcus och detta genom en test av hans nyinköpta joggingskor. Så vi kastade på oss utstyrsel för jogg. Men när vi stod på startlinjen så ville såklart lillebror hänka. Och eftersom jag är världens snällaste mamma så fick han det, på cykeln då förstås.

Det gick väldigt bra trots uppehållet. Men jag kan väl lätt påstå att det inte var så mycket umgås med barnen. De drog i väg i ett rasande tempo och tillslut såg jag inte ens deras ryggar. MEN det gick bättre denna gång än första gången. Denna första gång då det begav sig med både löpandet och bloggandet. Ja goda vänner nu är det faktiskt snart ett år sen. Tiden flyger verkligen!

Vill ni läsa mitt allra första inlägg så kika HÄR.

Jag tog det riktigt lugnt igår och det var otroligt härligt att väl komma ut.
Nu är planen att köra varannan dag (i den mån det går) med långpass på helgen, så ska jag väl orka ta mig runt på GBG-varvet. Lika snygg och fräsch som efter rundan igår ;-)



Ha en härlig söndag!

I en annan anda

OBS, KÄNSLIGA TITTARE VARNAS!
Ta dig genast ifrån detta inlägg om dina ögon får ont pg a dålig kvalitet på bilderna.

Att en fredageftermiddag få komma hem till ett varmt, sprakande hem




Med underbar dryck i glasen



och tillsammans laga



för att sitta ner och dinera på tu man hand

och ha hela huset tänt med ljus

Det är romantiskt, vårdande och LYCKA för mig, på riktigt.

Ingen ironi någonstans, så det så ;-)

(Och barnen då kanske vissa undrar...jo de fick våfflor till middag enl. önskemål och satt mätta och nöjda på övervåningen och kollade på Wipeout)

I positiv anda

Saker som sker återkommande under veckor som passerar och som gör mig så förbaskat lycklig ska jag i detta inlägg berätta.

Att på bussen få äran att passera flera rader där en person sitter med väskan på andra sätet utan tanke på att flytta denna, det gör mig varm. Det är vänlighet personifierad.

Att i bilkö släppa fram dig som tar för dig för att slinka in framför mig, snävt utan att blinka. Det gör jag så gärna eftersom du är så mjuk och fin.

Att med lätthet se på föräldrar som anser att ett köpcentrum är en lekplats för barn. Låta ungarna hänga i skyltfönstret och dra i kläder. Vad fantastiskt skönt att ha barnasinnet kvar. Det värmer mig då barnen verkligen lär sig rätt och fel.

Att glädjas över att alla tänker på varandra och alltid plockar undan sin egen disk på jobbet för att hålla det snyggt och rent. Det är hövligt och jag känner tacksamhet.

Vad gör dig lycklig?

Underbara barnet

Utspelat idag i huset på ÖN.

Vi tittar på tv, eller snarare jag, för Matteus (och för er som inte vet är han 5 år) leker med sina "krigargubbar".
Det dyker upp en scen där ett par utövar aktivtet i sängen.
De låter som man låta kan, andas liksom på ett speciellt sätt, vilket fångar hans uppmärksamhet och han säger:

- Mamma har hon svårt att andas.
Mamman i huset blir lite "tagen på sängen", har svårt att hålla sig för skratt och säger.
- Näää tänk dig att du springer fort, då andas du fortare.
Han tänker en stund och ut kommer
- Men hon ligger ju ner.

Och där blev allt svart...

Att leka

bör man göra, det är kul, det är befriande! Att ha barnasinnet kvar är inte alls fel.

Jag och min kära sambo kör en lek från tid till annan, med lite lagom variation. Vi vill ju liksom inte tröttna på den.

Den har lite olika namn helt beroende på känsla och lust men oftast kallar vi den " Snabbis i dörren" men ibland får den namnet "Snabbt möte vid färjan".
Reglerna lyder som följer: Man måste vara två, en kvinna och en man, det går också fint att vara en mamma och en pappa. Den ena ska vara på ingång efter en arbetsdag och den andre ska iväg till sin arbetsplats. Detta är oerhört viktigt att följa, annars funkar inte leken.

Är reglerna uppfattade, ja då är det bara att börja leka! Hon öppnar ytterdörren, säger hej, börjar ta av sig jacka och skor. Han har jackan på, tar på sig skorna och i rörelsen in/ut genom dörren så får man vara otroligt smidig och snabb för att hinna med en kram och i bästa fall även en puss på mun. Och är man dessutom snabbare än blixten så hinner man till och med att säga några väl valda ord. Extrapoäng utdelas därmed!

Kör båda parterna bil, ja då är det självklart lämpligast att mötas vid färjan, men den ena måste köra av och den andre på. Har man tur så ser man vinken synligt men är det grått och disigt ute eller mörkt, som det nästan alltid är så är det enklast är att veva ner rutorna på respektive bil för att slänga ut hela armen i en vinkrörelse.

Ska ni inte testa?
Vi har i varje fall lika kul varenda gång! :-)

Den kom, den försvann

men ska väl träda fram igen. Snart. Helst igår.
Det var faktiskt vår i lördags, jag lovar. Grannarna kom ur husen, asfalten blev grusfri, ungarna cyklade, vi tog en riktigt långpromenad.
Det var glädje och energi!

Söndagen började gott med bio x 2 i tankarna. Det är inte ofta vi går på bio. Det är liksom lite svårt att få till alla gånger. Men denna dag slog vi på stort. Först åkte vi ända till stan för att gå på en förhandsvisning på Tomtar och Troll. Barnen tyckte den var bra. Inte jag och sambo. Men det viktiga i sammanhanget är ju faktiskt att våra söta små barn var nöjda!

När vi promenerade igenom Humlegårdsparken (heter den så?) så började det snöa lite smått för att sen övergå till mera. Bakslag i mars har vi väl aldrig varit med om förr eller hur? Men på något sätt tycks man förtränga detta faktum gång på gång och år efter år.

Nåväl, att prata väder lägger jag av med i detta nu. Inget jag kan påverka så varför tjöta om det...

Bio nummer 2 påbörjades efter att vi dumpat kidsen hos farfar. Män som hatar kvinnor. Som jag längtat, som jag tjatat på sambo att läsa ut boken snabbt.

Jag hade satt taket riktigt riktigt högt då jag hört från ALLA att den ska vara helt fantasktiskt bra. Och den var bra, MEN jag trodde den skulle vara bättre, faktiskt! Skådespelarna gjorde ett otroligt bra jobb även om jag inte helt köpte Nyqvist i rollen som Blomkvist. Det var helt enkelt inte min bild av honom. Men det fanns andra som lyfte rollbesättningen och då tänker jag främst på Peter som Nils Bjurman, vilken talang. Han lyckades verkligen förmedla den där grymma, sjuka känslan. Jag rös vid dessa scener, hua!
Jag saknade vissa saker i filmen. Självklart förstår jag att man inte kan ta med allt, men ändå.
Jag saknade till exempel Blomkvist relation med Erika Berger.
Jag hade inte målat upp samma miljö och då tänker jag främst på Hedebyn, runt omkring herrgården.

Det är ett intressant faktum hur olika vi känner när vi läser en bok. Hur olika vi ser på personer och miljö. Fast det är väl det som är tjusningen, att låta fantasin flöda fritt utifrån en själv.
Det är ju därför jag älskar att läsa!

Ha det gott all of you out there! ;-)

Ljuset

Jag är en sådan person som påverkas väldigt av vädret. Nu när ljuset visar sitt vackra anlete så uppdagar sig en helt annan Marie. En piggare, gladare och mer påhittig Marie.

Bara tanken på att det är ljust när man yrvaken kliver upp ur sängen, bara tanken på att det är ljust när man kommer hem, är pirrande i sig.

I mörkret har jag valt bussen från färjan och hem. I ljuset väljer jag promenad, lätt!

Jag känner att ordet vårstädning börjar dyka upp i huvudet mer och mer för var dag som går.
Jag känner att det snart är dax att se folket krypa ur sina bon, ut genom dörrn i friska luften.
Jag känner att sopmaskin är välkommen att sudda ut allt grus.
Jag känner att grönskan är välkommen!

Snart är det VÅR!

Vad hände

Imorse var jag vid gott mod. Det har i detta nu förändrats till ingen vettig förklaring. Tror jag.

Det kom bara över mig som en mörk vindpust och rotade sig tydligt. Känslan av matthet, känslan av tyngd...och med det en massa negativa tankar om mig, dumt va!

Jag längtar hem till mina barn och min sambo.
Efter lite goa kramar så blir det säkerligen bättre!

Att stanna upp, att pausa

gjorde jag igår. Jag lyckades med bedriften mot alla odds. Det var välbehövligt, det var skönt och det var framförallt nyttigt. Nu kanske det inte är så nyttigt att svulla i sig chips och dipp och glo på film halva söndagen, MEN jag vidhåller att det var nyttigt för mig. Just igår och just på det sättet.

Lördagen gick i ett, först var vi på dop. Kyrkan bjöd på en riktigt bra präst som hade full fokus på barnen. Kort tal och bra innehåll vilket passar mig som inte riktigt är den kyrkliga typen.

På eftermiddagen kom det hem två familjer till oss för att äta och hänga framför melodifestivalen (vi var 12 pers totalt med en perfekt fördelning på barn och vuxna, 6+6). Jag stod för huvudrätten som bidde en kycklinggryta innehållandes creme fraiche, mangochutney, sambal manis, soja och purjolök. Till detta severades jasminris, sallad och bröd. Fröken Anna fixade en jättegod efterrätt med glass, maränger, banan och egengjord chokladsås. Vi vuxna kunde dessutom spetsa den med en fantastiskt god passionslikör. Charmiga Katti fixade snacks, chips alternativt grönsaker med dipp, smågodis i mängder. Vi åt så vi storknade!

Det var en himla lyckad kväll som slutade med att vi alla var rockstjärnor,
då vi spelade Guitar Hero World Tour till sena natta.

Så väldigt roligt och så väldigt beroendeframkallande!

Idag är det måndag ifall någon missat detta faktum ;-) Vilket innebär ny vecka och nya friska tag, det är ljust och härligt ute och idag åker joggingskorna på, ÄNTLIGEN!

Bokläsning

Igår började jag att läsa Sjöjungfrun av Camilla Läckberg. Jag har tagit vara på varje ledig stund och idag är jag klar, med blandade känslor. Mestadels tomhet, vilket inte är en alldeles ovanlig känsla när en bok är slutläst.
Jag har slukat alla hennes böcker med hull och hår och väntar nu på nästa, för det måste väl bli en nästa? Annars blir jag mest troligt lite upprörd.

Boken var lättläst, välskriven, spännande och den berör!

Vad ska jag göra nu då?
Jo jag kastar mig på nästa bok, nämligen En plats i solen av Lisa Marklund, så ska nog den där lite dystra känslan försvinna:-)

Men först måste jag självklart "orda" in att jag hade högläsning för lillplutt i kväll igen.
Han njuter när jag läser och han älskar verkligen dessa gamla godingar som jag är uppväxt med,
vilket glädjer mig fantastiskt :-)

Igår blev det Tummeliten och idag Hans och Greta.
Undrar vad det blir i morgon?
Den som lever får se...

...

Jag gick in i rummet. Det var mörkt och ljudlöst. Jag klädde av mig kläderna enligt önskemål och lade mig på bädden. Ryckte till av de kalla händerna mot min kropp, men efter långsam beröring av min huttriga hud, blev jag alldeles varm i sinnet. Tempot arbetades eftertänksamt upp och därigenom uppstod en euforisk känsla. Avslappnad och varm kunde jag mottaga och ge. Jag mottog fingerfärdighet, andning och tyngd. Jag gav puls, andning och tacksamhet.

Massage ÄR underbart för själen!
(Men jäklar vad ömma de där så kallade musklerna är nu så här dagen efter)