Vad jag är bra!

Först och främst måste jag få säga några väl valda ord. Jäkla förbannade skit, blä, prutt och satan. Det var skönt!

Så här är det. Efter middagen satte jag mig här uppe vid datorn och skrev ett väldigt långt inlägg. Ett inlägg som tog lite tid att skriva. Precis när jag ska publicera så får datorn tuppjuck och lägger av. Förbannade BSOD, blue screen of death. Det har hänt förr tyvärr. Men förut använde jag blogger och då sparades utkasten med automatik. Nu använder jag Windows Live Writer vilket är kanon förutom det faktum att man själv måste se till att spara utkasten kontinuerligt. Det har jag lärt mig nu!

Det är bara ett surt sätt att lära sig det på. Men, men det är bara att andas och andas igen. Att spara efter varje mening är numera givet, eftersom datorn under denna tid redan fått BSOD 3 gånger.

Inte särskilt friskt alls. Men det problemet överlåter jag till min kära sambo att lösa.

Det jag i föregående icke publicerade inlägget ville tala om var att jag deltog i Tjejmilen igår. Det där med löpträning har gått lite si och så för mig. Det har liksom inte gått alls. Jag har inte joggat ett steg sen GBG-varvet. Jag kan komma på många anledningar till varför. Tror att det kallas för undanflykter.

Jag har lärt känna mig själv ganska bra nu de senaste åren eller snarare kommit till insikt i att jag är velig vad gäller mina mat- och träningsvanor.

Jag är en periodare, thats it!

Det vore fantastiskt trevligt att kunna vara konsekvent och jag jobbar på det. Men det känns också okej att jag har accepterat mig som jag är!

Till Tjejmilen då. Det var jättekul. Jag sprang hela vägen förutom när jag drack vatten och fick sicksacka lite mellan tjejerna. Jo, till och med jag som joggar som en snigel lyckades springa om några. Som sagt det tog tid, men jag kom runt och sluttiden blev 1:14 och några sekunder. Jag är jäkligt nöjd över mig själv. Måste passa på att säga att jag tycker att alla som ställer upp är grymma!

Jag var dessutom anmäld i en kvartett som Mialena ordnat. Dels för att det är en kul grej, men också för att vi kunde vinna en massa härliga priser, vilket vi inte gjorde. Men vi kommer igen.Vi hade planerat att ses en liten längre stund än förra gången på GBG-varvet, men det lyckades bli samma visa denna gång.

Jag skyller fullt och fast på den långa Bajamaja-kön.

Men jag är glad att vi lyckades hitta varandra ändå, kortis som det blev. Och så fick jag även träffa en bekant till Mialena, Bibbi, som naturligtvis tillhörde kvartetten, trevligt!

Mialena fick en supertid på 55 minuter, grattis!

Idag har jag och Katti varit på vårt tredje Viktväktarmöte. Denna gång vägde vi oss bara för att sen fara vidare mot andra projekt. Vågen var inte lika snäll mot mig som jag hade trott och hoppats, men jag ska inte klaga eftersom den visade -0,2. Det går åt rätt håll. Jag har totalt lyckats tappa -1,6 sen start och är mycket nöjd över det.

Saken är den att vi äter så otroligt god och fräsch mat här hemma vilket känns superbra. Jag är mentalt peppad och laddad och tänker fortsätta i samma anda. Något som är underbart härligt är att jag har med mig familjen såklart, Katti, Popprinsessan och en annan mycket god vän, nämligen Chrisse. Vi pratar ofta och ger varandra goda råd, recepttips. Det är peptalk på hög nivå!

Ha en go kväll alla fina!

Kram

Tonåringar av idag

Idag tänker jag ta upp ett tråkigt ämne, men ett oerhört viktigt sådant. Det är ett ämne som man som tonårsförälder inte kommer ifrån. Och nu ska ni komma ihåg att detta är mina tankar, åsikter och ord som jag ventilerar fritt. Jag vill på inget sätt stöta mig med någon, däremot önskar jag höra era åsikter och tankar kring alkoholnyttjande av idag, bland dagens ungdomar. Vad har ni för gränser, hur tacklar ni eventuella problem och så vidare och så vidare?

Igår var jag på möte på skolan, med en massa andra föräldrar och personal. För er som inte vet så går min son nu i 7:an. Stora killen liksom! Med ökad ålder får man också ta del av andra saker än när barnen är små, det ska gudarna veta.

Rektorn tog upp organisationsförändringar, presenterade personalen och nu till ämnet som kom upp under presentationen av Nattvandrarna. Det är två föräldrar som är ansvariga och som alltid går ”ute på byn” fredagar och lördagskvällar, när det behövs som bäst.
Det är väldigt bra.
Väldigt, väldigt bra!
Han drog en del statistik och bara det är skrämmande. Den kommun som jag bor i ligger 1:a i hela Stockholms län vad gäller alkoholnyttjande. Nu tror jag och vet att det är ett genomgående problem i hela landet, men ändå.

Han berättade även att det förekommit ett flertal gånger att förra årets 6:or nyttjat alkohol. Det handlar alltså om min sons jämnåriga. Bara där rös jag till ordentligt!

Det handlar framförallt om tjejer som umgås med äldre killar, allt från 9:or till gymnasieelever. De hänger tillsammans ute, runt om ”på byn” och åker mer än gärna på föräldrafria fester. Men det slutar inte där. De blandar dessutom alkohol med tabletter.

STOP, stop, stop!

De är ju för sjutton bara 13 år. Förra året 12. Nu förstår jag ju att det handlar om en liten klick, men en liten klick är en klick för mycket! Debut sker många gånger redan vid 13. Varför är det så att allt verkar sjunka i åldrarna?

Visst, jag kommer så väl ihåg när jag var ung. Det gör vi väl alla. Det får man inte glömma som förälder. Men man blir ändå uppskakad, arg och ledsen när man får höra fakta.

Förbud till 100% är jag inte för, det brukar ofta bli värre då. Det är i varje fall min erfarenhet. Men hur ska man tackla detta bäst? Hur ärliga ska vi vara mot våra barn angående vår egen erfarenhet och debut?

Jag tror självklart på ärlighet och öppenhet och hoppas att mina barn litar på oss, sina föräldrar och vill och vågar vara ärliga. Det är min förhoppning och det är också det jag/vi strävar efter i vår uppfostran.

Tack för idag och var försiktiga därute!

Kram

För mycket friidrottstittande?

Fick detta berättat för mig igår:

Matteus springer mot pappa Micke i all världens fart och frågar:
"Pappa, pappa rör sig mina kinder när jag springer?
Pappa Micke ser ut som ett frågetecken och svarar
"Öhhh nej hur tänker du nu?"

Pappa funderar sen stilla och tyst över frågan och kommer såklart på vad det handlar om.
Det är ju några som sprungit lopp under detta VM och något som säkerligen inte undgått er är att Bolt sprang sitt 200 meters lopp häromdagen (fantastisk prestation). Det har säkert inte heller undgått er att de brukar komma repriser, strax före målgång, på deltagarna i slow motion.
Detta har min söta, goa son lagt på minnet och när jag själv repriserar det framför mig så sladdrar både kinder och munnar något kopiöst.
Vackert, not!
Men det är nu något min lillplutt strävar efter... Här springs från kök till vardagsrum, med goda försök att slappna av i kinderna så att de fladdrar. Men det där med avslappning verkar vara svårt att lära ut, för han spänner ju sig som en fura och springer med jordens härligaste leende, samtidigt som han frågar "fladdrar mina kinder nu då"? Kinderna kan ju liksom inte bli mer spända då.

Men vi (läs: jag och pappa Micke) har goda förhoppningar om att han kommer att bli världens mest snabba och GLADA löpare i världen.

Jag behöver väl inte ens fundera över om mina kinder och mun kommer att fladdra på Tjejmilen som ska springas SNART. Det kommer de med all säkerhet att göra.
Men det får jag bjuda på!

En sån där dag...

Ledighet i all ära, men idag har jag en "sån" där dag. Ni vet en sån där dag då man vaknar upp och känner sig allmänt bedrövlig. Tycker inte alls om det och jag kan heller inte rikigt förstå varför...Vissa saker ska man väl helt enkelt inte förstå, eller något!

Förkyld och ont i magen är ingen bra kombination ovanpå, eller är det kanske anledningen till känslan!? Barnen tjafsar och sambon jobbar, ja det kunde varit roligare :(

MEN efter regn kommer sol och det kan bara bli bättre.

Det finns många "bättre" tankar att ägna sig åt. Tror jag ska köra lite pepptalk med mig själv och vips är jag glad och positiv igen. Yes NU är det tajm för uppryckning kära vänner!

Hoppas ni har det bra därute!
Kramar

Turboinlägg

Turbo, jo så blir det när man har många järn i elden, som man så fint kan säga.

Idag är jag ledig och ledig ska jag vara ända till på tisdag, eftersom barnen inte börjar skolan förrän på måndag. Det är så skönt och välbehövligt efter mina korta men BRA semesterveckor!

Jag pysslar idag med det mesta tycker jag, men gör det i min takt. Morgonen började ungefär vid kl 8:45 då jag klev upp till en go viktväktarfrukost innehållande en fullkornsbröd med ett ägg och kaviar. Jag har börjat med VV vilket är det enda som funkar på mig.
Varför tog det så lång tid för mig att fatta det då?
Sist jag var med och gick ner 10 kilo var för mer än 10 år sen...

Men nu äntligen är jag på gång igen och denna gång med Katti som VV-polare. Det är lättare att vara 2. Dessutom har jag fin pepp av Christel som också kan det där! Och på måndag börjar också en annan vän, så vips var vi MÅNGA :-)

Under frukosten satt jag och njöt av lite friidrott och sen har jag väl roterat lite mellan tv´n, plock, dator och lunchkok, som idag blir en grönsakssoppa. Det är inte bara gott utan även pointsfattigt, typ 0, men jag tänkte ta lite bröd och ost till så blir det mättande och bra.
Matteus får äta rester från igår, nämligen köttfärssås och spaghetti.

Vad eftermiddagen och kvällens aktiviteter blir, ja det får tiden utvisa, men mest troligt blir det mera plock här hemma, tv och lite läsning. Ibland är det skönt att bara få vara hemma!
Just det, vi väntar ju hem vår Marcus sent i kväll. Han har varit borta sen i söndags och nu ska det bli mysigt att få hem honom.

Kramar!

Mycket jobb

inget blogg.

Nu hinner jag inte med igen, det tycks bli så emellanåt.

MEN snart så, håll ut :-)

KRAMAR

Idag firar vi

Matteus 6-års dag!

Dessvärre missade jag vår frukosttradition då jag klev upp tidigt och de fortfarande sov så sött när jag åkte till jobbet. Jag får fira honom ordentligt i eftermiddag istället. Kanske är det bra att sprida lite på presenter och firande under dagen så inte det roliga tar slut med en gång.

När jag pratade med honom för en stund sen så var han så lycklig och glad över presenterna från mormor och morfar. Nu har han ett nytt StarWars skepp i lego och några Transformersgubbar.
Det är ibland ganska svårt med presenter tycker jag.
Eftersom han har en storebror så har han ju ärvt en herrans massa leksaker.

Vi har ännu inte köpt något faktiskt, men Micke ska iväg idag och ordna med den saken. Frågan är bara vad vi ska hitta på. Ett nytt X-box spel är alltid aktuellt eller varför inte Lars Kristerz skivan som han önskar sig. Det är hur sött som helst eftersom varken jag eller Micke är några dansbandsfantaster, snarare tvärtom. Men de är ju trallvänligt och lätta texter att sjunga med i. Det är nog därför han fastnat för musiken. Just nu är favoriten "Jag måste ringa Carina, får inte glömma det"
Sen varvar han upp med lite hårdrock a la Lillasyster.
Han är allätare precis som jag, vilken tur! :-)


Grattis min söta, goa, stora pojk!

Åh en sån dag

vilken underbar dag, det är det jag kallar att MÅ BRA!

Idag har vi (läs: jag och barnen) varit ute och cyklat. Micke jobbar ju vilket händer ibland eller ganska ofta och då får vi roa oss själva. Vi cyklade ner till Oxdjupet och satt och kikade på båtar och några plaskande folk medan vi fikade lite gott. Sen när vi kom hem så plockade vi. Jag tvingade Marcus att plocka ur diskmaskinen, ja någongång ska väl barnen börja hjälpa till. Gräsmattan blev klippt och det kära vänner är FÖRSTA gången jag gör detta. Fråga mig inte varför det har blivit så men teorin är väl att Micke helt enkelt har tagit på sig den rollen. Och det gör han väldigt bra, så varför inkräkta på den punkten?
I varje fall så körde jag runt den där saken med sladden lite i vägen ibland, men det gick förvånadsvärt bra efter ett tag. Det var riktigt kul och jag tror nog att jag kommer att göra om klipperiet. Det blev himla snyggt också! :-)

Vi körde sen en liten "slöing" och gick till krogen och åt mat. Den satt gott!

I denna skrivande stund så drog Marcus precis ner till bryggan för lite bad med kompisar. Matteus klagar över att han inte har något att göra så jag funderar på att sätta vattenspridaren för lite lek och vattning.
Det är minsann bäst att jag sköter om alla fina blommor som mamma fått att se levande ut igen, tack! Även alla goda örter behöver lite vatten efter all denna sol.
Dessutom är det ju synd och skam att sitta inne en fin dag som denna.

Kram

Nytt kontor, samma rutiner och full fart framåt

Man kan väl lätt påstå att det fina vädret kom i måndags när jag började jobba. Man kan lätt påstå att det har varit ett fantastiskt väder hela denna jobbvecka. Nu vill jag bara hoppas att helgen blir fin så jag får chans att njuta lite.

Mina föräldrar har varit uppe hela denna veckan och gjort SÅ fint hemma, både inne och ute i trädgården. Sånt som bara tycks förfalla när man är två heltidsarbetande föräldrar, nu kanske jag överdrev lite smått men ändå. Barnen har njutit av sol och bad, sambon likaså. Och jag då, jo jag har slitit hårt. Första arbetsdagen kom jag till vårt nya, fantastiskt fina nya kontor. Så denna dag bestod mest i att packa upp och fixa iordning. Jag påstår och har också helt rätt när när jag säger att mitt rum består av flest pärmar på hela företaget. Övriga dagar har jag haft fullt sjå i att komma i kapp efter ledigheten och reggat och bokfört i mängder. Vi har kvartalsbokslut som oftast resulterar i tidspress och sånt. Men det har varit kul och tiden har gått sååå fort. Mitt rum som för övrigt ligger på våning 13, har en härlig utsikt över staden. Lokalerna är ljusa och fräscha och det kommer att bli kanon att jobba här.

Fredag eftermiddag får vi över två ursöta barn som vi ska barnvakta. De ska sova över för första gången vilket ska bli jättemysigt. I morgon om det är fint väder går vi och lånar deras pool för lite bad och plask. Jag ser väldigt mycket fram emot denna helg även om mamma och pappa åker hem. Micke jobbar dessutom vilket också är trist. Men jag ska njuta och fortsätta hålla trädgården i ordning så den inte säckar ihop och såklart även inomhus. Tänkte kanske även försöka att ta igen mig lite, bara lite! :-)

Ha det så underbart!
Kram

Gott och blandat

Jag har snart haft mina två veckors semester. Välbehövligt vill jag påstå. Vi har inte gjort så speciellt mycket, spelat lite fotbollsgolf, umgåtts med goa vänner, varit på Skansen. Ja lite så!
Men eftersom jag "bara" har två veckor så ville jag inte planera in för mycket. Det är bara skönt att få vara, att få ta det lugnt, att komma ner i varv.

Just nu befinner vi oss i Göteborg hos mamma och pappa. Vi njuter för fulla muggar. Vi har ätit färska räkor, såklart. Vi har varit ute och ätit middag och idag ska vi gå på Liseberg hela dagen och kvällen. Jisses vad vi ska åka!

Vi ska även träffa goa vänner och bloggisar. Katti med familj kommer ner idag vilket vi ser fram emot mycket. Matteus har redan bokat att han och Lovisa ska åka Lisebergsbanan, sitta längst fram och med mig bakom. Jo jag fick tillåtelse att sitta där:-)
Åsa, Ingela kommer också till Lisse, vilket ska bli görakul!

Nä nu måste jag göra mig snygg så att vi kan hänga på låset, det blir en låååång men fantastisk dag!

Ha det så gott därute, hoppas ni har det bra!
Kram

En favorit i repris

I tidsbrist och i annan brist på att finna något att skriva så lägger jag ut detta klipp igen. Det spelades in sommaren 2008.
Jag blev inspirerad av Irin´s inlägg igår måste jag erkänna.

Älskar mina barn och älskar allt de gör nästan...
Här är i varje fall något ursött!



Hoppas solen lyser på er alla idag!

KRAM

Lånade galabilder

Här är några härliga bilder på fantastiskt goa kvinnor från lördagens GALA (och ett från fredagskvällen).

Tack Wojtan, och Sessan för att ni fixat så himla bra!!


Jag, Katti och Ingela på Soho på fredagkvällen.
Vi var några tjejer som dejtade redan då, vilket var himla trevligt.
De andra (som inte är med på bild som synd är) är Ingela, Louise,
Christel och Rebecka.


Charmkatti, Ingela la la och Miafia


Louise, Ingela, Jag, Ingela, Rebecka och Christel


Lousie, Ingela, Me, Ingela, Katti och Christel


Självklart så måste man ju dansa. Härliga moves
utförda av Louise, Me och Ingela

Hem har jag landat med en massa kul i bagaget. Nya bekantskaper och en hel del nya saker.
Vi fick flera påsar med fint innehåll, bl a ett jättefint halsband där det stod "Supermamma" på, spray, gelé, doftljus och så vidare och så vidare. Väldigt generöst!
Jag vann även en jättefin rosa morgonrock och kalasartiklar.

Helgen i sin helhet har varit SÅÅÅ KUL!

Stora kramar!

Gästinlägg

Skylla sig själv får man göra när man delar med sig av sin inloggning. Då kan man bli drabbad av detta. Ett gästinlägg från mig, Charmkatti.

Hej får jag säga, det är inte ofta, eller inte alls egentligen som jag får chansen att gästblogga. Men  nu passar jag på. Dock inte helt inbjuden är jag, ibland får man ta saken i egna händer.

Jag hade på förslag att Marie skulle skriva om jordkällare. Jag tycker det verkar så himla praktiskt. Som en walk-in-closet liksom men då som en gå-in-i-skafferiet istället. Dessutom tycker jag att det är fint. Skulle gärna ha en hemma.

Nähä, det var allt från mig den här gången. Kanske jag återkommer om jag får en riktig inbjudan liksom.

Kramar
Katti

Glamour i Götet

Vad är väl en bal på slottet när man får möta en massa härliga kvinnor på gala.
Det har varit fantastiskt kul att få vara med. Det har varit fantastiskt kul att få "klicka" med några utav er bloggerskor. Vackra klänningar, fina sminkningar och piffigt hår har ögat skådat.
Galen dans och mången skratt har utförts. Några var uppe längre än andra, jag var en av de hyfsat tidiga, eller nåt :-)
Just nu är vi lite småsega och vi sitter här in da lägenhet (mammas och pappas) och bloggar vid varsin dator. Jag och Katti alltså. Det kallar jag umgås på hög nivå! ;)

Idag har vi varit ute och ätit en fet pasta och sedan promenerat runt i Slottskogen. Jag måste ju valla runt Katti så att hon lär sig Götet innan hon ska ner igen om ett par veckor.
Vi hann till och med att smälla i oss en galet stor glass, fast inte hela för vi orkade inte, innan vi tog oss hem och på den vägen är det...

I morgon blir det mest troligt stan, innan tåget tar oss hem kl. 16.

Det är härligt med lillsemester men det ska bli mysigt att få komma hem till familjen!

Ha det gott!
Kram

Här e jag, igen

fast lite påtvingat måste jag erkänna. Och personen som vi ska tacka för detta är ingen mindre än Katti, den där charmiga :-)

Jag som är lite trött i huvudet och inte orkar tänka liksom. Men får man en söt liten rosa sak i knät och orden “du behöver inte tänka utan bara skriva, som mig” så är det bäst att lyda.

Vi sitter i detta nu på tåget till Götet vilket är oerhört najs i sig. MEN ac´n är paj så det är lite dålig luft och hetare än hetast…fast det är ju dumt att klaga. Om några få minuter är vi framme på framsidan och vi har mycket kul framför oss. Först ska vi hem till mamsen och papsen och lämna våra “små” väskor.  Sen ska vi göra stan osäker, njuta av ledighet och kanske tom shoppa (mest sannolikt att det blir så). I eftermiddag ska vi träffa en massa goa bloggerskor och äta en bit mat ihop. Det är Popprinssesan, Lousie, Ingela la la, Ia och Rebecca.

Alla vi har en gemensam nämnare, nämligen att vi är bloggerskor (ja inte så mycket jag då längre) som ska på Mammablogg Galan på lördag.

Vi åker hem först på måndag eftermiddag så vi har långt tid att hitta på kuliga saker. Jiiiihaaa…det här kommer att bli en lovely helg!

Och det här var ju kul ju…värst vad jag skriver. Hade nästan lyckats glömma bort hur kul det faktiskt är så det kanske föreligger viss risk att jag gör om det här! :-)

Må så gott och ha det underbart, tills vi möts igen!

Göteborgsvarvet 2009, världens största halvmara.

Så var VARVET avklarat. Vilken folkfest det är!
Jag har ju varit där många gånger förr och tittat på pappa och syrran som sprungit men denna gång stod jag i start tillsammans med min Micke. Pappa startade i grupp 8, syrran i grupp 15 och vi i 16.

Dessutom fick jag äran att möta Mialena en snabbis. Det var verkligen jätteroligt att få henne live och ja hon är lika söt, trevlig och mysig som jag uppfattat här :-)

Så till själva loppet. Jag är rätt nöjd att jag tog mig runt med tanke på hur lite tränad jag var/är. Skyller mig själv absolut och nu vet jag hur det känns, hur kroppen mår efter så många kilometer.
Eftersom jag bara sprungit 11 km som längst så var det här en prövning som hette duga. Mentalt kändes det jättebra fram till 13 km sen tog kroppen tvärslut. Korsryggen värkte, kändes som om den skulle gå av och låren krampade så jag fick dessvärre gå. Försökt springa men benen ville inte lyda och lyfta. Men jag höll ut och kämpade och tog mig i mål med familjen i tanken. De satt ju och väntade länge på mig, godingarna, tusen tusen tack! Ni är bäst!

Tack till alla härliga människor ute i publiken och funktionärer med flera. Det var otroligt välorganiserat och kul med musik runt om banan!

På söndagen var det dax för barnen att ge sig ut och springa. Matteus fick springa en bana på 200 meter. Så söta de små är när de kommer kutandes :-)
Marcus sprang 2,4 km och var jätteduktig! De fick medalj och var stolta och glada, precis som oss.
Helgen har gått i löpandets tecken onekligen och hela familjen "landade", hemma efter några timmar i bil, i går kväll strax före kl. 22:00.

Idag är jag stel som en pinne och rätt trött men glad att vi haft en sån härlig helg tillsammans!
Anmälan till nästa års VARV ligger i min väska och väntar. Den ska skickas in före sista maj, så det så!

Detta kan bli en underbar familjetradition ju :-)

Resultat:
Pappa 1.50
Micke 1.58
Ann (syster) 2:10
Jag 2:46

Det är mycket nu

På ett positivt sätt vill jag påtala. Men min datornärvaro minskar drastiskt, inte för att jag vill utan för att det är mycket annat...

Och som jag har sagt förut och säger igen, I´ll be back!
Säkerligen i samma tappning, om än lite tajtare :-)

Ha det gott alla goa cybervänner och tack för alla kommentarer, de lyfter mig högre!

Filminspelning

pågår i samma byggnad som jag jobbar i. Kul när det händer lite runtomkring vårt annars så stilla område.

Och jag vill bara säga att MICKE PERSBRANT is in da house. Fast inte precis just nu för nu ser jag honom genom fönstret, där han spatserar stolt med sin stora vovve.

Hoppas att jag får syn på grannen snart....kanske blir det en stänkare eller två :-)

Ni är så snälla

Jag har på några dagar fått inte mindre än 1 likadan award av 3 olika personer.

CharmKatti, Jeanette och Katinka har varit så goa mot mig och jag tackar ödmjukast. Jag blir så jäkla glad!

Så var det då min tur att skicka vidare till 5 bloggar med personlighet som jag fastnat vid och dessa blir idag:

Wojtan
Ingelala
Mirizen
MammaMelissa
Speja

För att ni helt enkelt är värda det! :-)

Jogging

Kanske var det chokladen som gjorde det. Kanske var det för att naturen kallade. Kanske var det lite press över att GBG-varvet snart närmar sig.

Men oavsett orsak så gjorde jag det. Idag körde jag min första 7:a (läs: 7 kilometer) sen uppehållet. Jag stannade inte en enda gång. Benhinnorna kändes kanon. Det kändes otroligt härligt!

Och det här känns bra att skriva för att peppa mig själv. För att komma ihåg den där goa känslan när det känns motigt!

Ägg

Nyttig som jag faktiskt försökt vara ett tag nu så tänke jag fortsätta i samma bana.

Började därför dagen på jobbet med choklad till frukost och avrundade lagom till lunch med choklad.

Det är väl klart man är tacksam när man ett påskägg får i hand av sin arbetsgivare.
Så till den milda grad att innehållet snart är slut.
Tackar för mig med mätthet, belåtenhet och illamående.

Vadå skylla mig själv? Förstår inte alls vad ni menar....;-)

Aktiva veckan

Först och främst måste jag bara tala om att jag lärt mig något nytt, 36 år gammal. Efter alla år jag kört bil så har jag den här veckan, april år 2009, lärt mig att kolla lufttrycket på däcken, det ni! :-)

Annars har veckan varit kantad av roligt på jobbet, på kurs i ekonomisystemet, väldigt många promenader och jogging. Mina benhinnor tar alltid lite stryk efter för många veckors inaktivitet i övergång till tvärtom, därför har det blivit mest promenader.

(Bilden tog vi vid en härlig kvällsprommis, med denna utsikt. Något som man ofta ser just där vid den tidpunkten)

Men dagens jogg gick bra, i varje fall efter 2,5 kilometer när kroppen blivit uppvärmd. Stannade ett par gånger för att stretcha. Man ska aldrig underskatta en god stretch ;) Sen tänkte jag på Mialena som sprang maran i Paris idag och det bar mig framåt. Kan hon så kan väl "lilla" jag ta mig runt en 5:a liksom.

Himmel och pannkaka vad energi jag får i vackert, ljust väder. I helgen har jag därför städat något skåp invändigt och gjort lite snyggare på utsidan (läs: rensat bort en massa skräp som ska slängas). Det finns en hel massa kvar att pyssla med men lite kan man ju spara till framtiden, eller hur?


Barnen ville såklart hälpa mamma men tyckte nog mest om att leka, typ cykla och åka skateboard. De kunde dock tänka sig att ställa upp en snabbis på foto ;-)

Jo just det, idag gjorde jag något som är mindre kul. Ganska så vidrigt faktiskt, luktar blä, men det går ju inte att komma ifrån. Om man inte vill få översvämmning eller svimma av äcklig lukt. Jag har rensat och gjort rent golvbrunnen/avloppet under badkaret.

Under handfaten gör jag rent ganska ofta men under badkaret...hmm funderar jag lite så kommer jag fram till att det inte är gjort sen vi flyttade in för snart 3 år sen.
Vilka skitgrisar till familj vi måste vara!

Hur ofta gör ni rent? Och vem är det i er familj som gör sådant?

Jag gillar

Måste helt enkelt dela med mig av denna låt. Denna låt som jag visst hade glömt bort eftersom jag inte hört den på ett tag. Häromdagen hörde jag den på radion och fick rysningar:




"little child
dry your crying eyes
how can I explain
the fear you feel inside
cause you were born
into this evil world
where man is killing man
but no one knows just why
what have we become
just look what we have done
all that we destroyed
you must build again

when the children cry
let them know we tried
cause when the children sing
then the new world begins

little child
you must show the way
to a better day
for all the young
cause you were born
for all the world to see
that we all can live
with love and peace
no more presidents
and all the wars will end
one united world
under god

when the children cry
let them know we tried
cause when the children sing
then the new world begins

what "have we" become
just look what we have done
all that we destroyed
you must build again
no more presidents
and all the wars will end
one united world
under god

when the children cry
let them know we tried
when the children fight
let them know it ain't right
when the children pray
let them know the way
cause when the children sing
then the new world begins"

Shopping och jogg

Det rullar på som det ska nu, det går bra nu...

Ibland behöver en mamma få lite egentid med sin stora son. Hänga, umgås och ha lite kul!
Ibland (läs: ganska ofta) behöver stora sonen nya skor och kläder och sånt. Så då tänkte påhittiga mamma slå två flugor i en smäll. Två överraskningar i ett liksom.

Vi satte oss i bilen för att dra iväg till stora shoppingcentrum. I färjekön satt vi stillsamt och väntade





På plats i centrumet satte vi sprätt på en massa stålars. Men nu har han det han behöver och nu har till och med lillplutt riktigt schyssta utekläder.

Det är himla kul att shoppa, men icke för plånboken, det kan jag lova...

Väl hemma var planen att fortsätta att "hänga" med Marcus och detta genom en test av hans nyinköpta joggingskor. Så vi kastade på oss utstyrsel för jogg. Men när vi stod på startlinjen så ville såklart lillebror hänka. Och eftersom jag är världens snällaste mamma så fick han det, på cykeln då förstås.

Det gick väldigt bra trots uppehållet. Men jag kan väl lätt påstå att det inte var så mycket umgås med barnen. De drog i väg i ett rasande tempo och tillslut såg jag inte ens deras ryggar. MEN det gick bättre denna gång än första gången. Denna första gång då det begav sig med både löpandet och bloggandet. Ja goda vänner nu är det faktiskt snart ett år sen. Tiden flyger verkligen!

Vill ni läsa mitt allra första inlägg så kika HÄR.

Jag tog det riktigt lugnt igår och det var otroligt härligt att väl komma ut.
Nu är planen att köra varannan dag (i den mån det går) med långpass på helgen, så ska jag väl orka ta mig runt på GBG-varvet. Lika snygg och fräsch som efter rundan igår ;-)



Ha en härlig söndag!

I en annan anda

OBS, KÄNSLIGA TITTARE VARNAS!
Ta dig genast ifrån detta inlägg om dina ögon får ont pg a dålig kvalitet på bilderna.

Att en fredageftermiddag få komma hem till ett varmt, sprakande hem




Med underbar dryck i glasen



och tillsammans laga



för att sitta ner och dinera på tu man hand

och ha hela huset tänt med ljus

Det är romantiskt, vårdande och LYCKA för mig, på riktigt.

Ingen ironi någonstans, så det så ;-)

(Och barnen då kanske vissa undrar...jo de fick våfflor till middag enl. önskemål och satt mätta och nöjda på övervåningen och kollade på Wipeout)

I positiv anda

Saker som sker återkommande under veckor som passerar och som gör mig så förbaskat lycklig ska jag i detta inlägg berätta.

Att på bussen få äran att passera flera rader där en person sitter med väskan på andra sätet utan tanke på att flytta denna, det gör mig varm. Det är vänlighet personifierad.

Att i bilkö släppa fram dig som tar för dig för att slinka in framför mig, snävt utan att blinka. Det gör jag så gärna eftersom du är så mjuk och fin.

Att med lätthet se på föräldrar som anser att ett köpcentrum är en lekplats för barn. Låta ungarna hänga i skyltfönstret och dra i kläder. Vad fantastiskt skönt att ha barnasinnet kvar. Det värmer mig då barnen verkligen lär sig rätt och fel.

Att glädjas över att alla tänker på varandra och alltid plockar undan sin egen disk på jobbet för att hålla det snyggt och rent. Det är hövligt och jag känner tacksamhet.

Vad gör dig lycklig?

Underbara barnet

Utspelat idag i huset på ÖN.

Vi tittar på tv, eller snarare jag, för Matteus (och för er som inte vet är han 5 år) leker med sina "krigargubbar".
Det dyker upp en scen där ett par utövar aktivtet i sängen.
De låter som man låta kan, andas liksom på ett speciellt sätt, vilket fångar hans uppmärksamhet och han säger:

- Mamma har hon svårt att andas.
Mamman i huset blir lite "tagen på sängen", har svårt att hålla sig för skratt och säger.
- Näää tänk dig att du springer fort, då andas du fortare.
Han tänker en stund och ut kommer
- Men hon ligger ju ner.

Och där blev allt svart...

Att leka

bör man göra, det är kul, det är befriande! Att ha barnasinnet kvar är inte alls fel.

Jag och min kära sambo kör en lek från tid till annan, med lite lagom variation. Vi vill ju liksom inte tröttna på den.

Den har lite olika namn helt beroende på känsla och lust men oftast kallar vi den " Snabbis i dörren" men ibland får den namnet "Snabbt möte vid färjan".
Reglerna lyder som följer: Man måste vara två, en kvinna och en man, det går också fint att vara en mamma och en pappa. Den ena ska vara på ingång efter en arbetsdag och den andre ska iväg till sin arbetsplats. Detta är oerhört viktigt att följa, annars funkar inte leken.

Är reglerna uppfattade, ja då är det bara att börja leka! Hon öppnar ytterdörren, säger hej, börjar ta av sig jacka och skor. Han har jackan på, tar på sig skorna och i rörelsen in/ut genom dörren så får man vara otroligt smidig och snabb för att hinna med en kram och i bästa fall även en puss på mun. Och är man dessutom snabbare än blixten så hinner man till och med att säga några väl valda ord. Extrapoäng utdelas därmed!

Kör båda parterna bil, ja då är det självklart lämpligast att mötas vid färjan, men den ena måste köra av och den andre på. Har man tur så ser man vinken synligt men är det grått och disigt ute eller mörkt, som det nästan alltid är så är det enklast är att veva ner rutorna på respektive bil för att slänga ut hela armen i en vinkrörelse.

Ska ni inte testa?
Vi har i varje fall lika kul varenda gång! :-)

Den kom, den försvann

men ska väl träda fram igen. Snart. Helst igår.
Det var faktiskt vår i lördags, jag lovar. Grannarna kom ur husen, asfalten blev grusfri, ungarna cyklade, vi tog en riktigt långpromenad.
Det var glädje och energi!

Söndagen började gott med bio x 2 i tankarna. Det är inte ofta vi går på bio. Det är liksom lite svårt att få till alla gånger. Men denna dag slog vi på stort. Först åkte vi ända till stan för att gå på en förhandsvisning på Tomtar och Troll. Barnen tyckte den var bra. Inte jag och sambo. Men det viktiga i sammanhanget är ju faktiskt att våra söta små barn var nöjda!

När vi promenerade igenom Humlegårdsparken (heter den så?) så började det snöa lite smått för att sen övergå till mera. Bakslag i mars har vi väl aldrig varit med om förr eller hur? Men på något sätt tycks man förtränga detta faktum gång på gång och år efter år.

Nåväl, att prata väder lägger jag av med i detta nu. Inget jag kan påverka så varför tjöta om det...

Bio nummer 2 påbörjades efter att vi dumpat kidsen hos farfar. Män som hatar kvinnor. Som jag längtat, som jag tjatat på sambo att läsa ut boken snabbt.

Jag hade satt taket riktigt riktigt högt då jag hört från ALLA att den ska vara helt fantasktiskt bra. Och den var bra, MEN jag trodde den skulle vara bättre, faktiskt! Skådespelarna gjorde ett otroligt bra jobb även om jag inte helt köpte Nyqvist i rollen som Blomkvist. Det var helt enkelt inte min bild av honom. Men det fanns andra som lyfte rollbesättningen och då tänker jag främst på Peter som Nils Bjurman, vilken talang. Han lyckades verkligen förmedla den där grymma, sjuka känslan. Jag rös vid dessa scener, hua!
Jag saknade vissa saker i filmen. Självklart förstår jag att man inte kan ta med allt, men ändå.
Jag saknade till exempel Blomkvist relation med Erika Berger.
Jag hade inte målat upp samma miljö och då tänker jag främst på Hedebyn, runt omkring herrgården.

Det är ett intressant faktum hur olika vi känner när vi läser en bok. Hur olika vi ser på personer och miljö. Fast det är väl det som är tjusningen, att låta fantasin flöda fritt utifrån en själv.
Det är ju därför jag älskar att läsa!

Ha det gott all of you out there! ;-)

Ljuset

Jag är en sådan person som påverkas väldigt av vädret. Nu när ljuset visar sitt vackra anlete så uppdagar sig en helt annan Marie. En piggare, gladare och mer påhittig Marie.

Bara tanken på att det är ljust när man yrvaken kliver upp ur sängen, bara tanken på att det är ljust när man kommer hem, är pirrande i sig.

I mörkret har jag valt bussen från färjan och hem. I ljuset väljer jag promenad, lätt!

Jag känner att ordet vårstädning börjar dyka upp i huvudet mer och mer för var dag som går.
Jag känner att det snart är dax att se folket krypa ur sina bon, ut genom dörrn i friska luften.
Jag känner att sopmaskin är välkommen att sudda ut allt grus.
Jag känner att grönskan är välkommen!

Snart är det VÅR!

Vad hände

Imorse var jag vid gott mod. Det har i detta nu förändrats till ingen vettig förklaring. Tror jag.

Det kom bara över mig som en mörk vindpust och rotade sig tydligt. Känslan av matthet, känslan av tyngd...och med det en massa negativa tankar om mig, dumt va!

Jag längtar hem till mina barn och min sambo.
Efter lite goa kramar så blir det säkerligen bättre!

Att stanna upp, att pausa

gjorde jag igår. Jag lyckades med bedriften mot alla odds. Det var välbehövligt, det var skönt och det var framförallt nyttigt. Nu kanske det inte är så nyttigt att svulla i sig chips och dipp och glo på film halva söndagen, MEN jag vidhåller att det var nyttigt för mig. Just igår och just på det sättet.

Lördagen gick i ett, först var vi på dop. Kyrkan bjöd på en riktigt bra präst som hade full fokus på barnen. Kort tal och bra innehåll vilket passar mig som inte riktigt är den kyrkliga typen.

På eftermiddagen kom det hem två familjer till oss för att äta och hänga framför melodifestivalen (vi var 12 pers totalt med en perfekt fördelning på barn och vuxna, 6+6). Jag stod för huvudrätten som bidde en kycklinggryta innehållandes creme fraiche, mangochutney, sambal manis, soja och purjolök. Till detta severades jasminris, sallad och bröd. Fröken Anna fixade en jättegod efterrätt med glass, maränger, banan och egengjord chokladsås. Vi vuxna kunde dessutom spetsa den med en fantastiskt god passionslikör. Charmiga Katti fixade snacks, chips alternativt grönsaker med dipp, smågodis i mängder. Vi åt så vi storknade!

Det var en himla lyckad kväll som slutade med att vi alla var rockstjärnor,
då vi spelade Guitar Hero World Tour till sena natta.

Så väldigt roligt och så väldigt beroendeframkallande!

Idag är det måndag ifall någon missat detta faktum ;-) Vilket innebär ny vecka och nya friska tag, det är ljust och härligt ute och idag åker joggingskorna på, ÄNTLIGEN!

Bokläsning

Igår började jag att läsa Sjöjungfrun av Camilla Läckberg. Jag har tagit vara på varje ledig stund och idag är jag klar, med blandade känslor. Mestadels tomhet, vilket inte är en alldeles ovanlig känsla när en bok är slutläst.
Jag har slukat alla hennes böcker med hull och hår och väntar nu på nästa, för det måste väl bli en nästa? Annars blir jag mest troligt lite upprörd.

Boken var lättläst, välskriven, spännande och den berör!

Vad ska jag göra nu då?
Jo jag kastar mig på nästa bok, nämligen En plats i solen av Lisa Marklund, så ska nog den där lite dystra känslan försvinna:-)

Men först måste jag självklart "orda" in att jag hade högläsning för lillplutt i kväll igen.
Han njuter när jag läser och han älskar verkligen dessa gamla godingar som jag är uppväxt med,
vilket glädjer mig fantastiskt :-)

Igår blev det Tummeliten och idag Hans och Greta.
Undrar vad det blir i morgon?
Den som lever får se...

...

Jag gick in i rummet. Det var mörkt och ljudlöst. Jag klädde av mig kläderna enligt önskemål och lade mig på bädden. Ryckte till av de kalla händerna mot min kropp, men efter långsam beröring av min huttriga hud, blev jag alldeles varm i sinnet. Tempot arbetades eftertänksamt upp och därigenom uppstod en euforisk känsla. Avslappnad och varm kunde jag mottaga och ge. Jag mottog fingerfärdighet, andning och tyngd. Jag gav puls, andning och tacksamhet.

Massage ÄR underbart för själen!
(Men jäklar vad ömma de där så kallade musklerna är nu så här dagen efter)

Luften är fri, luften är FRI

Helt plötsligt kom jag att tänka på denna fras som så många gånger kunde reta gallfeber på mig.
Speciellt när man fått höra den 10 gånger om. Speciellt jobbigt var det när någon kille körde den i skolan...kanske var jag tacksam att reta, eller nåt!

Jag har då aldrig kört den mot någon *rodnar lite eftersom det är fult att ljuga* Det har mamma sagt!

När jag ändå är inne på luft så kommer jag osökt och sorgligt in på den i stan. Luften i STORASTADEN alltså.
Den är helt bedrövlig, utan att överdriva. Det luktar AVGASER, det är alldeles smutsigt på husfasaderna, på knappen på övergångsstället, ja säkert på de flesta utsatta ställen.
Det känns när man andas. Nu låter jag väl som en riktig gnällkärring, men jag tycker faktiskt att det är riktigt skrämmande.
Jag är en "bov i dramat", mina händer är också smutsiga eftersom jag kört bil i alla år.
Men ibland är det faktiskt svårt att göra kloka val så som samhället ser ut.

Jag har helt ärligt inte varit så känslig och kinkig förut, några tankar i ämnet har säkerligen passerat, men inte mer.
Jag har en teori om varför, nämligen att sen vi flyttade ut till ÖN så blir skillnaden mer påtaglig.
Visst vi har trafik därute med, men inte alls i samma utsträckning. På ÖN är snön i stort sett vit och fin. På ÖN är det skönt och uppfriskande att andas ute i det fria.

Mest av allt skulle jag vilja säga att luften här, den skulle jag vilja uppleva NU.

Makalöst vackra bilder som min syster och man tagit på Hawaii alldeles, alldeles nyligen.

Snö, just in right time

för det kommande sportlovet. Vackert ligger snön, kul ska barnen ha!
La Familia är lediga hela veckan lång. Jag arbetar men BARA i 3 dagar.

Att åka skidor stod främst på listan, men det blev inte så denna gång.

Det bär istället av till mindre stad några mil bort, för övernattning med frukostbuffé, mums.
Plask, lek och annat står också på menyn!

10 dagar

senare har jag så mycket jag vill berätta. Jag har "skrivit" så många blogginlägg i huvudet. Men nu när jag sitter här så tar det stopp. Jag vill, jag vill, jag vill men det det går inte!
Det kanske helt enkelt får komma när det kommer...

Jag slänger in ett öga då och då hos er mina bloggisar. Ni finns i mina tankar!

Kvartalsbokslut och Öppet Hus

Igår blev det sen ankomst hem efter övertid på jobbet. Var hemma runt kl. 21:45.
Hann inte träffa min sambo som åkt till jobbet eller Matteus för han låg och sov.
Jag hade dock lovat att pussa på honom vilket jag självklart gjorde. I natt vaknade han och ropade "hallå" som han alltid gör. Alltså han vaknar inte varje natt utan han ropar HALLÅ när han vaknar, oftast på morgonen.
Jag gick snubblande dit i mörkret för att fråga vad han ville och han säger då med sin trötta, söta stämma "mamma, pussade du på mig när du kom hem från jobbet". Mammahjärtat smälte som så mången gång förr!

Idag har jag varit på Öppet Hus på skolan där Matteus ska börja till hösten. Det är en liten skola, med en klass i vardera årskull, upp till 3:an. Det kommer max att bli 25 barn i förskoleklassen, sådär lite lagom tycker jag. Det känns väldigt tryggt och bra eftersom man redan känner till fröknar, många barn och föräldrar. Ja det är så att bo på en liten ö ;)

Katti, ni vet hon den där charmiga, hennes dotter ska gå i samma klass, vilket känns jättekul! Fröken Annas son kommer också att gå i samma klass, grannens dotter och så vidare och så vidare.

Veckan i övrigt kommer att innehålla jobba övertid och på fredag kommer mina föräldrar upp från Götet och hälsar på. Det längtar jag och familjen efter!

Utmaningar i mängder

Tjaba, tjena, hallå här e jag!

Och jag ser att jag fått en hel massa trevliga utmaningar att få till. Det var dock längesen, men vill så gärna anta dessa då ni varit så goa och bjudit in mig. Dags att skrida till verket alltså, typ alldeles strax...jag ska bara först!

Jag vill ta tillfället i akt och tala om för er mina bloggisar och för dig mamma som är missnöjd (missnöjd med förståelse alltså) över varför jag är så dålig på att uppdatera bloggen. Jag får helt enkelt inte ihop allt även fast jag vill. Jag har inte ork, kraft och energi att sätta mig vid datorn på kvällarna. Jag kan inte heller eftersom jag vill få lite tid att umgås med barnen och sambon.

Jag kommer hem sent från jobbet, det är middag, läxor och annat som måste fixas och sen är det sovdax. Så mitt liv just nu är mest jobba, äta och sova.
Träningen blir inte av heller för jag går runt med förkylning typ hela tiden...Men det ska bli fason på det också. Så småningom, när tillfälle erbjuds tar jag den!

Nåväl den första utmaningen fick jag av Popprinsessan och så här lyder den kort och gott:



Sjätte bilden i sjätte mappen ska det vara.

I mitt fotoalbum hittar jag denna mapp som heter blommor-08 och denna bild nummer 6:

Micke flyttade ett par syrenbuskar i år och efter ett par veckor dök denna fina tulpan upp. Den stod där ensam och vacker.

Nästa utmaning fick jag av Mialena.
Man ska bete sig som följer:
1. Länka till den som har utmanat dig
2. Berätta sju sanningar om dig själv
3. Utmana sju personer i slutet av ditt inlägg
4. Skriv ett meddelande i de sju personernas bloggar, så att de vet om utmaningen

Here we go:
1. Jag är morgontrött och snoooozar på tok för mycket.

2. Är visst också kvällstrött och somnar allt för ofta i soffan till familjens besvikelse.

3. Spanar alltid in folks ögonbryn, ja det är en yrkesskada (utövades dock bara i 6 månader)

4. Kan bli skogstokig på mina barns gnäll och tjafs och får mången gång räkna till 10 och ta djupa, lugna andetag.

5. Är barnsligt förtjust i filmer som speglar 1800-tal. Älskar romantiken och kläderna.

6. Gråter i stort sett alltid till filmer.

7. Är periodare, när det gäller böcker. Ibland läser jag inget men när jag väl är inne i ett stim så avverkar jag flera på raken.


Nästa härliga utmaning fick jag av Nipe och så här lyder den:

* lista tre saker med din kropp du är särskilt nöjd med
* länka den du fick utmaningen av
* och skicka vidare till tre personer du tycker borde vara extra nöjda med sig själva.

En svår men bra utmaning. Det är inte ofta man tänker nöjda saker över sig själv...

1. Ögonen
2. Håret, gillar mitt krull ;)
3. Fötterna, för att det är små och gulliga.

Jag kommer inte att skicka vidare någon av utmaningarna på grund av att jag är så sent ute. Tror dessutom att de redan gått runt till de flesta!

Nu är det dags för uppdatering, jag har en känsla av att det är mycket att läsa ikapp.
Jag ska göra mitt bästa men det ska väl inte vara alltför svårt då jag är grymt nyfiken av mig!

Premiäråket

skedde igår. Premiäråket kallas det eftersom det inte inträffat på mer än 10 år.
Marie transporterade sig själv med kommunala färdmedel hela vägen till sitt jobb och hem, det ni!

Marie tyckte att det gick alldeles förträffligt och Marie har nu införskaffat sig ett månadskort.

Det tar hela en och en halvtimme, en väg. Nu satte säkert några i halsen!
Men låt mig då förklara. Tidigare har jag spenderat tid i bilen (allt från 1 tim och ibland mer på grund av galna köer, en väg). Det är dessutom dyrt som tusan med bensin, det ska dessutom betalas trängselskatt.
Kontentan är att jag "förlorar" lite mer tid, men spar en hel massa pengar som kan läggas på annat kul. Jag promenerar mer till och från mina transportmedel som är buss, färja, buss och buss igen och sen hem buss, buss, färja och buss, ja ni förstår va? Jag får mycket mer frisk luft, jag blir piggare. Jag kan läsa, sova, vara social (om jag orkar, med mitt morgonhumör *s*)

Vissa dagar kan det däremot bli lite körigt med lämning och hämtning på dagis då Micke jobbar så oregelbundet. Jag kan ju knappast begära mer hjälp av Marcus än vad jag får idag. Han är så go som hämtar lillebror lite nu och då.
Dessa "de köriga dagarna" får jag lov att ta bil, men det ska förhoppningsvis inte bli så många.

Jepp kära vänner så kan ö-livet vara, men vi har valt det själva och det är det BÄSTA vi gjort!
Så kanske man också kan tycka att det vore bättre att jobba närmare hemmet, men har man funnit ett jobb som man trivs med så känns det inte särskilt hårt.
Man är anpassningsbar helt enkelt!

Den stora frågan

denna efterlängtade lördag är: Vilken av alla "things to do" ska jag utföra?

Jag är väldigt trött idag det må jag erkänna och det finns säkert fler anledningar till detta fenomen. Kan inte längre skylla på förkylningen för den verkar släppa och i veckan som kommer ska jag därför våga mig ut på första joggingrundan sen urminnes tider, jajamensan fattas bara!
Göteborgsvarvet here I come ;-)

Den andra (ja det finns faktiskt en sådan) stora frågan denna efterlängtade lördag är: Kan jag strunta i alla "things to do" idag?

Stora, stora mycket viktiga frågeställningar rör sig i Maries huvud. Kanske kommer jag fram till något under tiden vid datorn, då det känns som om tiden står still......
Kanske kommer jag fram till något när jag sätter mig i soffan och tittar på skidor...
Ja den som lever får se ;-)

Jag önskar er en mysig lördag där ute!

Vänskapsband och pris

Lilla jag har fått en utmärkelse i ett tecken av vänskap. Av ingen mindre än Presentabel.
Lilla jag blir väldigt glad och varm i hjärtat och jag tackar ödmjukast!

"Dessa utsedda bloggar är osedvanligt charmerande och söta, inte upptagna av utmärkelser och själviskhet. Syftet är att sprida vänskap. Vårt hopp är att nya vänskapsband kommer att knytas mellan dessa bloggar. Var snäll och ge lite extra uppmärksamhet till dessa.
Kopiera text och bild i din blogg och skicka sedan vidare utmärkelsen till 8 andra bloggar."

Det är fantastiskt kul att genom detta forum få chansen att lära känna bloggvänner. Att finna ER som man kanske inte skulle möta annars. Att få äran att ta del av era liv bland så mycket annat, tack!

Jag skickar detta fina, tjusiga pris vidare till ER mina bloggvänner. Utan inbördes beundrand och utan personlig motivation. Jag har fastnat vid era bloggar av olika anledningar och jag kommer att fortsätta vara fast.
Och pristagarna är...........................trumvirvel.......................:

Katti
Mialena
Åsa från sköna Gotland
Åsa
Jeanette
Popprinsessan
Peter

Och tillbaka till dig Katinka .

Kram

Migränen är tillbaka

Min son Marcus som är 12 år led förra hösten och vintern av migränanfall, det var ett par 6 stycken. Huvudvärken kom plötsligt och sen kräkning på det.
Ringde läkaren som tyckte att vi skulle prova stolpiller eftersom han annars inte kunde tillgodogöra sig tabletterna. Och någon undersökning skulle inte göras eftersom det oftast växer bort. Ja jag tror på vad läkaren säger, men man blir ju orolig i varje fall.

Sen dess har migränen varit borta. Igår kväll när vi, jag och barnen, satt på den lokala restaurangen och lyxade lite så pratade vi just om detta. Jag sa att det var skönt att han sluppit huvudvärken under dessa månader. Tror ni inte att han blev "hemskickad" av skolsystern idag.
Rättare sagt Micke var och hämtade honom.
Hon hade provat ge honom alvedon som inte hjälpte. Vi fick rådet av henne att kontakta läkaren igen för starkare medicin.
Så, så får det bli helt enkelt!
Och det ska bli mycket intressant att höra vad de säger denna gång!

OM att gå hem vanlig tid

Det kändes nästan helt fel idag! Tänk vilka vanemänniskor vi/jag är.
Nu vill jag inte alls påstå att det var fel, bara att det kändes som om jag inte jobbat speciellt mycket fastän jag gjort det, såklart!

Ja det blir visst väldigt mycket jobbprat nuförtiden på fröken Marie. Men OM man inte kan fylla bloggen med joggpass, kilometer, svett och tårar, får det bli annat om tiden äntligen finns närvarande.

Om OM inte fanns, hur skulle det se ut då?
Hur skulle jag vara, vad skulle jag göra? (ganska litet omkring det stora hela, men ändå)

Om inte OM fanns skulle jag vara en lugn, blanserad människa som älskade att laga mat, städa och umgås med familj och vänner och vara social, kärleksfull och glad hela tiden.

Om inte OM fanns skulle jag vara som en almanacka och inte missa en enda tid i planeringen vare sig det gäller skola, dagis och andra aktiviteter.

Om inte OM fanns skulle jag aldrig vara sjuk, sur, gnällig och trött.

Om inte OM fanns så skulle jag träna, var tajt och må som en prinsessa hela tiden, året om.

Om inte OM fanns skulle jag vara bloggdrottning.

Om inte OM fanns vore livet lättare att leva eller är jag OMständig nu?!

Jag har tänkt enhel del idag. Visst tänker jag mycket annars, men idag har jag haft tid att tänka MER.

Om OM inte fanns, så slapp jag tänka flummiga tankar...

Turboblandning

denna tisdag., för det är tisdag idag va? Ja snacka att jag är förvirrad....har nog lite väl mycket i skallen.

Kom hem kl. 20:40 igår och kl. 19:40 från jobbet så denna veckan blir väl en repris på förra.
Det är fortfarande kul så det är inte synd om mig alls!

Barnen pratade mycket om händelsen i måndags i skolan och alla mår "bra" enligt sonen.
Mannen (läs: gubben med käpp) har förlorat jobbet och saken är under utredning.

Annars går det hyfsat med GI-dieten, har "fuskat" några gånger då jag inte haft tid att planera.
Men om jag äter kolhydrater med måtta, om jag äter rätt kolhydrater, så kommer det nog att funka ändå. Mycket hänger ju på träningen.
Längtar till jag kan komma igång med löpning och aerobics som jag gjorde förr, bara denna förbannat envisa förkylning ville försvinna.

Två på raken

Jag måste ju bara berätta vad som hände igår på Marcus skola.
Det här är inte klokt och jag blir så arg och upprörd!
En man är i Aulan och stämmer pianot och tydligen så har han gjort detta i många många år. Typ 20 eller något enligt sonen.
Denna dag var det några elever som retade honom hela dagen genom att knacka på dörren och sticka därifrån.
Tillslut fick han nog och vid sista "knackningen" så drog han ut i 180 och tog tag i första bästa bakifrån med armen runt halsen. Flickan som går i 6:an blev samtidigt, som han höll fast henne, slagen i huvudet. Det fanns flera vittnen till händelsen bland annat en kille som också går i 6:an och han skrek "du får inte slå henne". Då rusar gubben i mot honom och sparkar honom i skrevet och ger honom ett knytnävsslag rätt i ansiktet.
I detta skede kommer en lärare ut och skriker åt honom och fler kommer till platsen.
Det är allmänt kaos av naturliga skäl!
Marcus och flera av hans kompisar är också vittnen till händelsen och är jätteledsna och chockade.
Marcus berättade att han bara stod och skakade en annan började gråta.
Händelsen är såklart polisanmäld (polisen kom till platsen), men är knappast utagerad för barnen som blev slagna...:-(
Fy för satan för sådant här!

Födelsedag, Pasta Bolognese och vinspill

Eftersom min kära sambo började kl. 06:30 på fredagsmorgonen så fick jag ingen frukost på sängen, buhuhuuuu. Men helt ärligt så gjorde det inget att slippa. Dels för den tidiga timmen och för att jag sällan skulle vara hungrig så där "nästan mitt i natten".
Däremot vaknade jag av att det ringde, likt en väckarklocksignal, någonstans i mörkret.
Jag som sov som en stock flög upp av detta oväsen och började leta under kudde, under madrass, i sänglåda, under Mickes madrass....ring ring ring ring...tillslut tittar jag under sängen och vad hittar jag då. Jo en ny väckarklocka (vilket jag behöver då jag försovit mig ett par gånger för mycket) och under denna ett fint inslaget paket. Gullepluttarna till familj har allt slagit sina gulliga små huvuden ihop och kommit på denna geniala idé.
Micke var lite orolig över hur jag skulle reagera, hahah undrar egentligen vad han tycker om mitt morgonhumör? Jag blev helt klart överraskad, jag blev jätteglad och jag är lycklig över att ha fina, påhittiga pöjkar till familj!

Kvällen bestod av mumsig hämtmat, thai, och gott vin. Firade alltså lugnt och fint med familjen precis som jag ville.

Idag lördag har vi haft ett par vänner på besök. Eftersom jag jobbat så hårt denna veckan så är jag lite trött och med det kommer tydligen också brist på fantasi vad gäller mat.
Vanligtvis älskar jag att tänka till och fixa och trixa men inte denna gång, så det blev "bara" Bolognese med färsk pasta, god sallad och vitlöksbröd. Den var faktiskt jättegod om jag får säga det själv och jag tror också resten håller med.
Vi avslutade enkelt med glass, maräng, varma hallon och chokladsås spelandes Stockholmsspelet. Vi älskar att spela och detta är verkligen kanonkul, även för en "ickestockholmare".

Under denna "braiga" kväll fick jag också gänget att ligga på golvet och skura. Jag lyckades med bravuren att tappa ett vinglas, fullt dessutom, ut över bänk, golv och vägg.
Det var ingen som såg själva händelsen och alla undrade hur jag lyckades. Jag har ingen aning, men det är ganska oviktigt i sammanhanget, det är liksom bara sånt som händer ibland.
Även den bästa! ;-)

Jobba, jobba, jobba

Hela veckan har varit sena kvällar hem, tror minsann inte jag varit hemma före kl. 19:30 någon dag. Idag var jag tillbaka på mitt gamla ställe och hjälpte till och kom hem med kl. 22:00 färjan.
Tiden bara rusar iväg!
Det är verkligen jättekul och jag mår bra. Blir lite pömsig bara, men sova får jag göra när jag blir gammal, typ i morgon då jag blir 36 år ;-)

Familj, hem, vänner och bloggande har allt blivit lite lidande denna veckan, men det blir bättre.
Jag ser ljust på dagarna framöver!

Sov gott!

Måndag, första dagen på

veckan!

Idag har jag jobbat! Ända till kl. 18:40. Det är så himla mycket att göra på nya stället, vilket förvisso också kan förklaras av att jag är nybörjare så allt tar lite längre tid. Men det är jättekul och tiden bara flyger iväg.

Idag har jag GI:at. Det har gått superbra och jag känner mig mätt och belåten.

Idag, alldeles nyss faktiskt, hörde jag Matteus säga till Micke "Pappa, jag är helt slut".
Undrar vem han fått den ifrån.

Idag (läs: NU) ska jag titta på CSI.

Mina inlägg duggar inte ens

Jag som efter ledigheten tänkte börja med både det ena och det andra. Det uteblev. Uppenbart så.

Fick jobba hela 1 1/2 dag sen åkte jag på jordens förkylning (läs: influensaliknande sak).
Blev hemskickad av mina kollegor och har sedan dess när jag kom hem, torsdag kl 14:00, legat deckad i sängen. Först idag orkar jag resa mig och fixa lite hemma. Först idag känner jag att jag är tillbaka till "livet" igen.
Har dock inte så mycket krafter utan blir andfådd av minsta lilla. Jag blir andfådd bara jag tänker på att jag behöver ta mig till andra sidan, alltså Vaxholm för att handla. Kylskåpet gapar lite väl tomt.

Läste precis hos Katti att hon sparkat igång med GI-metoden. Den funkar, jag har provat och blir nu lite sugen igen på att testa. Men ska man träna så behövs kolhydrater...har förvisso inte tränat på fleraflerafleratusen veckor vad det känns som så jag kan väl helt enkelt köra GI ett tag för att vid träning utöka kolhydratsintaget. Det låter som en plan, yes!

Katti nu är det beach 2009 som gäller och inte vassen 2009 ;-)